Extrem ångest

Nu har jag suttit länge och bara tittat på mobilen i hopp om att komma på hur jag ska börja detta inlägg. Jag kommer inte på nått bra sätt, då vi kör "pang på rödbetan".

Jag har sån ångest. Sån JÄVLA ångest. Ni vet, så där som när det bara drar ihop sig i bröstet och gör ONT! Jag vaknar flera gånger varje natt och bara känner ångest. Jag blir aldrig utsövd, för jag drömmer äckliga ångestfyllda drömmar och vaknar kallsvettig. 

Året har inte börjat bra för mig. Det känns som om allt som kan köra ihop sig och bråka, gör det. Allt går sönder, om det inte redan är sönder. Företag och myndigheter missförstår mig och ställer krav jag inte kan uppfylla. Vissa påstår att jag inte skickat saker, fast jag har mejl kvar som klart och tydligt visar vad jag skickat och vilket datum. ALLT skiter sig och folk bara tjatar och ställer krav. 

Jag vet inte i vilken ände jag ska börja göra saker jag ligger efter med. Jag är totalt handlingsförlamad och kan inte tänka klart. 

När jag låg här och undrade vad jag gör de stunder på dagarna, då jag inte känner ångest, kom jag på att det finns ett mönster. Jag tar kravlöst hand om "saker". 

Affe är ett bra exempel. Han kommer som en räddande ängel när ångesten blir för svår. Att ta hand om honom, ge honom det han behöver är bra för mig. 

(null)

Mina nya fåglar är också bra. Jag sysselsätter mig mycket med dem för att få dem tama. Den ena börjar förstå att jag inte är farlig, medan den andra är lite mer försiktig, men nyfiken. Den har varit framme och mumsat på det jag har i handen, men är inte helt säker på att jag är ofarlig än. De får mig att glömma ångesten, för en stund. 

(null)

Att peppa andra människor som mår dåligt är också ett sätt att glömma ångesten för ett tag. Det gör jag gärna, så länge det är frivilligt och inte ett tvång. Det ger mig annat att tänka på. 

Sist men inte minst - mitt kära pokemon! Att ge sig ut och fånga mons, och samtidigt rensa tankarna, är terapi. Jag är dock väldigt folkskygg. Det är ju ett lagspel, men kan ju spelas ensam "i lagets namn". Igår kom månadens listor från "club40" ut och jag ligger bra till på flera av listorna. Det betalar sig att vara ihärdig! 

(null)

Om jag går ut på baksidan når jag ett gym. Perfekt! Det är tack vare att min gps driftar, så det går inte alltid, tyvärr. Det kan förhoppningsvis ge mig mina coins iaf, om jag har tur. 

Vad gör ni när ångesten kommer? Alla tips är välkomna!

PUSS O KRAM 
Affe Lottie Lundell fåglar hjälpa andra hund krav mardrömmar pokemon go psykisk ohälsa ta hand om tama undulater ångest
0 kommentarer

Kärlek till team Valor och Instinct

Är du inte pokemongeek kan du sluta läsa här. 😉

Efter att ha varit från stan en vecka har jag nu kommit hem. Självklart tog jag några av våra gym innan jag åkte hem (till mig).

Jag vet att det finns spelare i de andra lagen som gärna slår ut mig ur gymmen. Det är just de spelarna som gör mig en tjänst. Nu vill jag tacka dem...!

Tack för att ni slog ut mig (ur ett av gymmen) innan tolvslaget! Ni hjälpte mig att få dagens coins. 😚💙


Jag vill även sända ett stort tack till båda lagen som slår ut mig och sedan fyller gymmet med 6 starka Pokemon. Det ger mig snabbare guld och många härliga fajter i "Battle girl" medaljen. 

Tänk känslan att få åka tillbaka till gymmet och plocka lika många xp i gymbadgen. Rena julafton! 🎅

Jag önskar att jag kunde göra detsamma för er, men spelet är ju uppbyggt så att ni inte får samma förutsättningar och poäng när ni slår ut mig ur gymmen (jag ofta ligger ensam i). Förlåt! 😔

Mina raidpass använder jag såklart till tier 1 och 2 raider. Lika många badgexp som era tier 5 raider... Jag får ju inte lika coola Pokemon som er dock.

Så, ett stooort TACK till er som har gett mig mina guld och tagit mig till level 40! Ni ska få en puss i påsk! 😚🐣👊


För den som tycker att jag är provocerande kan jag lugna med att inlägget är skrivet med glimten i ögat. Jag tycker om er ändå. 😙☺

PUSS O KRAM


blå glimten i ögat go gul guldbadge gym instinct izma06 level 40 lottie lundell mystic pokemon röd tacksam valor
0 kommentarer