Lottie Lundell

Jag har ett stort problem. Gigantiskt faktiskt! Min läkare skrev i ett intyg att jag blir paralyserad när jag måste göra saker. Han har rätt. 

När jag läste intyget föll allt på plats. Jag hade inte kunnat sätta ord på det själv, men han slog huvudet på spiken. Ofta blir jag överraskad av hur mycket läkare och psykologer vet om mig. Sånt som bara har varit en känsla innan, blir till ord. De förstår mig bättre än jag gör själv ibland. 

Tillbaka till problemet. Har jag saker jag måste göra blir jag, som sagt, paralyserad. Detta gör att det tar VÄLDIGT lång tid att göra det. Ibland flera månader och jag tänker hela tiden på att jag måste göra det, vilket ger mig ångest. När ångesten infunnit sig blir jag ännu mer paralyserad och allt tar ännu längre tid. 

Har jag många saker att göra, gör jag ingenting. Var ska jag börja? Om jag gör EN sak blir ju allt annat ogjort. Jag är alltid sen med saker. Ofta i sista minuten. 

Tänk t.ex "viktiga samtal", ansökningar, papper som ska skickas hit och dit. Brev som ska postas. ALLT! Allt ger mig sån ångest! Jag VET ju hur skönt det känns när det väl är gjort. Ångesten blir mindre och jag kan vara bara jag - utan att ha ångest och dåligt samvete. 

Jag kan inte gå på möten - ångest. T.o.m när jag ska hälsa på familjen blir jag försenad minst en dag.   För ett par dagar sen skulle jag åka till en tjej och hämta en sak. JAG GJORDE DET!! Men sanningen är att jag var en och en halv månad försenad... 

F*n. 

PUSS O KRAM