Lottie Lundell

Jag har drömt samma drömmar, om och om igen, varje natt, i flera månader. Jag har svårt att ens komma ihåg om jag drömt något nytt på jättelänge. 

Två nätter i rad nu har jag haft nya drömmar. Just nu kommer jag inte ihåg vad jag drömde natten till igår, men jag vet att jag reagerade på att drömmen var ny. 

Här följer drömmen jag drömde inatt;

Känslan i början är att det händer saker jag inte riktigt förstår. Jag ser att andra reagerar på ett konstigt sätt, men jag är inte riktigt med på vad som händer, eller varför det händer. Några (tre) personer försöker lösa saken,  och gör det, men lösningen funkar inte i längden. 

Vi förbereder en ny, hållbarare lösning, som betyder att alla i staden, eller på ett område (vet inte hur stort, men inte så stort som världen eller Sverige) måste flytta till en ny plats. Jag kan inte förklara saken mer än att den är över (som i ovanpå) stället vi bor på innan. Inte så långt ovanpå som i himlen eller så, men över, liksom. Först känns det onödigt, men efter hand förstår jag varför vi måste till "över" och börjar förbereda. 

För att kunna bo "över" måste vi ta med oss de saker vi behöver och vill ha. När vi ska flytta sakerna från där vi bor nu, till "över", kastar vi NER sakerna, som genom ett hål i golvet, eller som en trappa. Jag kastar framför allt ner saker som är bra för oss gemensamt, som filtar, madrasser, flera nya barnstolar (matbarnstolar) med ouppackade dynor, en symaskin, tavlor (med tanken på att sätta ett urverk på baksidan av dem så de blev klockor). Vaggan som bl.a jag och mina tre barn har legat i, en barnsäng och lite bebiskläder slängde jag också ner. 

Jag tog även med gamla kort. Flera "buntar" av pappersforografier jag tagit under mitt liv, men jag hade dåligt samvete för att jag kastade ner dem i "hålet". Jag kände mig egoistisk för att ha tagit med personliga saker. 

Allt man behövede slängdes ner i "hålet". Plastbackar fulla med saker. Inget var välpackat, utan allt låg huller om buller och en del backar var tomma. Tillslut kastade jag ner ett par stolar, men de gick sönder. 

Vi måste skynda oss på. Nedanför hålet stod folk jag kände, och plockade bort sakerna efter hand, så vi skulle kunna få med allt.

 Några kostymklädda män sa att vi hade en viss tid att plocka med oss allt och sedan hoppa i hålet själva. Männen var inte på vår sida. De bestämde hur lång tid vi hade på oss att ta med allt och att vi skulle städa efter oss (vi använde rosa Ajax), innan vi hoppade i hålet. Jag kände mig inte stressad, trots att jag borde gjort det. 

Strax innan jag hoppade ner i hålet, som ledde till "över", upptäckte vi att ett par av våra vänner var på motståndarnas sida. Jag var inte arg på dem, men mycket besviken. 

När alla hade lämnat "här" och hoppat ner till "över" började vi möblera. Vi hade ju inte så mycket möbler, så vi möblerade med det vi hade, mest med madrasser och tyg. På "över" fanns ett stort rum där de flesta bodde. Det fanns även ett stort rum där någon stod och strök. I strykrummet ställde vi barnstolarna. Jag letade fram de nya dynorna till dem och la dem på samma ställe. Jag kände även att de andra tog saker som jag hade tänkt ha själv. 

Någon hade bestämt att alla kläder skulle till strykrummet och göras iordning. Sedan skulle vi få köpa dem. Jag ville ha mina egna kläder och förstod inte tanken med att jag skulle behöva köpa dem. Jag kände mig ledsen och frustrerad. Jag vet att jag undrade var vi skulle få pengar ifrån och hur mycket pengar var och en hade. 

På "över" fanns även ett pyttelitet rum. Där bodde jag. Jag var glad över att slippa bo med andra. Jag fick mitt egna space. Jag möblerade det med en madrass och två "herrbetjänter" (jag ville inte lägga mina kläder på golvet när jag skulle sova. Den andra skulle Lunabelle hänga sina kläder på när hon hälsade på). Jag gjorde en anslagstavla av baksidan av en strykbräda, genom att måla den med griffelfärg. 

Jag ville ha lite "pynt" för att få det mysigare och ge mitt lilla rum lite färg, så jag passade på att titta efter lite dekoration, när jag och två vänninor var och skulle köpa blommor till en annan vännina som fyllde år. 

Vi var på ett varuhus där det fanns en blomsteraffär. Det var inte mycket som föll oss i smaken, men vi tog ändå fyra krukväxter. Två med blå blommor och två med cerisa. 

När vi betalade såg vi att växterna var snordyra! Vi betalade 1049kr för fyra, ganska små, växter. Vi tog dem, men var inte nöjda med vårt köp. Jag tyckte inte de var värda mer än 89kr/st. 

Varuhuset hade en övervåning och där fanns en stor butik som hade ALLT, även blommor. Där fanns superfina växter med vackra blommor och vi köpte nya blommor där. De var mycket billigare än i blomsteraffären. Jag köpte ett par till mig själv och även en liten tavla. Jag kommer inte ihåg vad tavlan föreställde, mer att den var blå med lite silver. 

Vi gick tillbaka till blomsteraffären och lämnade tillbaka blommorna vi köpt där. Vi stannade där ett tag och bara satt och chillade. Vi kände tydligen expediten. Någon visade mig ett stort födelsedagskort som gick i cerise och guld och tyckte att det var min stil. Jag tyckte det var skitfult!

Jag fick tag på en blomma som var planterad i en liten glaskruka. Jag drog upp blomman med rötterna, av någon anledning, och expediten blev ledsen för att jag gjort så att det kom jord i dekorationsstenarna, som låg ovanpå jorden. Det var små, små stenar som var sträva (och rosa). Hon sa att den var förstörd nu. Jag sa att vi skulle prova att lägga allt i vatten för att se om vi kunde separera jord och stenar. Med lite tur skulle stenarna sjunka och jorden flyta. Det funkade och expediten blev glad igen. Alla tyckte jag var ett geni. 

Tillbaka i mitt lilla rum skulle jag sätta upp tavlan jag köpte. Jag kunde inte bestämma mig för var den skulle sitta… och DÄR vaknade jag. 

Det var drömmen, som jag kommer ihåg den nu. Den var typ indelad i delar, men det hängde ihop. Det här är 3 av 4 delar. Den fjärde delen är jag så förvirrad av så den klarar jag nog inte skriva ner, just nu. 

Känslan var att jag aldrig var arg eller rädd, men jag var fundersam, målmedveten, aktiv, glad, lite besviken och lite ledsen. 

Finns det någon drömtydare här? Hjälp!

PUSS O KRAM